Vandraren har ingen stans at gå
När han kommit fram till slutet
Månen färgar alla skuggor blå
Han är ensam kvar där ute
Långt där borta från en enslig gård
Lyser värmen ut i natten
Väcker hungern i hans frusna kropp
Som har levt på luft och vatten
Det gör ont, men gå ändå
Du kan alltid vända om
Det gör ont, men gå ändå
Du är här och kom hit som en vandraren
Klockan ringer för en ensam själ
Den har lånat röst av döden
Vill den illa eller vill den väl
När den räknar våra öden
Sluta tänka det är svårt ändå
Du får ta en dag i taget
Vandraren har ingen stans at gå
Om han går vid sista slaget
Det gör ont, men gå ändå
Du kan alltid vända om
Det gör ont, men gå ändå
Du är här och kom hit som en vandraren
Det gör ont, men gå ändå
Du kan alltid vända om
Det gör ont, men gå ändå
Du är här och kom hit som en vandraren