Ack, Värmeland Du sköna, Du härliga land.
Du krona bland Svea rikes länder.
Och kommer jag än mitt i det förlo-vade land,
till Värmland jag ändock återvänder.
Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö.
Om en gång i från Värmland jag tager mig en mö,
så vet jag att aldrig jag mig ångrar.
VERS 2
I Värmeland är lustigt att leva och bo
det landet jag prisar så gärna.
Där klappar det hjärtan med heder och tro
så fasta som bergenas kärna.
Och var och en svensk i Svea rike's land
som kommer att gästa vi Klarälvens strand
han finner blott bröder och systrar.
VERS 3
I Värmeland, ja, där vill jag bygga och bo,
med enklaste lycka förnöjder.
Dess dalar och skog ger mig tystnadens ro,
och luften är frisk på dess höjder.
Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång,
vid den vill jag somna så stilla en gång
och vila i värmländska jorden.