Jag står här på ett torg.
Ett cirkuståg passerar.
En clown, en vind passerar.
Men jag är full av sorg.
Mitt hjärta är en sång.
Den handlar om hans läppar.
Den handlar om hans ögon
som spelade en gång.
O, säg, Ni som är här,
vad skulle Ni då höra,
vad skulle Ni då göra,
om den som som Ni har kär
blev borta i ett krig
till ingen, ingen nytta
där mänskor blev förbytta
som djävlarna med dig.
Jag står här på en square.
Det regnar i mitt hjärta.
Det säger i mitt hjärta
att han är inte här.
Fast fåglarna ger hals
och träden gröna vaknat
jag ser det med min saknad.
Jag ser det inte alls.
För den som jag höll av
har stympats, bränts och satsats,
förlorats, glömts och kastats
med andra i en grav.
Vem spelar detta spel
med blod och svett och tårar,
och kulsprutor och bårar,
Jag vet att det är fel.
Ni vet att det är fel.
Jag vet att jag är dum.
Säg ingenting om riken,
om politiken,
för då så blir jag stum,
men säg, herr President
om ni har tid att svara,
säg, kunde Ni förklara
det onda som har hänt?
Vem är det som ställt till
så vi som är som andra
ska slåss emot varandra
fast ingen av oss vill?
Och alla ni med makt,
jag ville bara säga,
låt människorna leva,
och gör som jag har sagt,
och gör som jag har sagt.